personal på sjukhus i arbetskläder

Så påverkas textilhygienen i virustider

Hygien

Alla vårdinrättningar brottas dagligen med utmaningar kring hygien och textilier, vare sig det är härjande virustider eller någon form av normalläge. Därför är det oerhört viktigt att se till hur det går att underlätta för både personalen så att sjukhusen kan behålla högsta nivå av textilhygien – samtidigt som ni kan minska era kostnader och få bättre flöde i textilhanteringen.

Utmaningen med textilhygien i vardagen

Ett klassiskt problem på många sjukhus är att personalen inte bara hämtar ut kläder till dagens arbetspass, utan även passar på att hämta de plagg man behöver för flera dagars arbete. Detta resulterar ofta i att de rena, nya arbetskläderna förvaras i personens eget omklädningsskåp tillsammans med privata kläder och tillhörigheter. I vissa fall kan det innebära att även använda sjukhusplagg förvaras på samma ställe – vilket är fatalt ur en hygienaspekt.

Utmaningen grundar sig i att personalen ofta har långt mellan klädutlämningen och omklädningsrummen, och ser sig själva spara tid och energi på att även plocka med sig flera uppsättningar plagg samtidigt. Men att bunkra kläder på detta sätt är inte bara ett hygieniskt problem, utan påverkar såväl kollegor som hela kedjan av textilhanteringen på sjukhuset.

Brist på kläder för kollegorna

När personer samlar på sig kläder kommer det av naturliga skäl till slut bli en brist på vissa storlekar eller modeller i själva klädutlämningen. Detta medför att kollegorna inte får kläder som passar, och istället behöver använda avvikande storlekar eller i värsta fall behöva leta på andra ställen om något plagg är helt slut. Ofta är det runt 25-35 personer som delar på samma förråd – vilket innebär att det är många som påverkas. I förlängningen innebär detta att textilansvarig personal måste fylla på kläder flera gånger per dag, när det i vanliga fall kanske skulle räcka med varannan dag.

Sämre flöde i hela textilkedjan

När för mycket kläder bunkras så innebär det i förlängningen att textilleverantören måste producera mer och mer kläder för sjukhusets räkning. När textilstocken ökar ökar naturligtvis även kostnaderna, vilket är något många sjukhus vill undvika. Målet är att ha en så bra ruljans, så kallad omsättningshastighet, på kläderna som möjligt, vilket innebär att såväl uthämtning och återlämning som tvätt och transporter måste fungera sömlöst. Från dess att ett rent plagg plockas ut ur klädutlämningen tills att det kommer tillbaka igen tar hela kedjan mellan 3-7 dagar.

New call-to-action

Så har covid-19 haft inverkan på textilhanteringen

Problemen som eskalerat nu under covid-19-tider handlar framförallt om att personalen inte vill röra sina arbetskläder efter att de duschat och bytt om efter dagens arbetspass. Detta resulterar i att det ligger drivor med kläder i omklädningsrummen, som inte returneras på korrekt sätt i återlämningsenheterna. Målet är att var och en ska lämna tillbaka det man hämtat ut samma dag – men när kläderna blir liggandes behöver ofta någon annan ansvara för att de kommer tillbaka till tvätteriet. Detta resulterar inte bara i att städpersonalen måste rondera oftare, utan personalens så kallade “klädkrediter” räcker inte heller till.

Betydelsen av klädkrediter

Vanligen har vårdanställda ett visst antal krediter, säg 10 stycken, som innebär att man kan plocka ut 10 klädesplagg som totalt räcker för en hel vecka. Så fort man returnerar ett plagg avregistreras det, och den anställda återfår krediten direkt. Genom att inte lämna tillbaka kläderna korrekt efter arbetspasset kan det dröja flera dagar innan plagget avregistreras och krediten kommer tillbaka in på kontot. I dessa fall måste den anställda då kontakta administrationen för be om flera krediter. Samtidigt skapar det ytterligare kostnader och merjobb i textilkedjan, då det kan krävas extra personal som hjälper till att samla in kläderna.

Färre krediter och mindre textilstock

För att minska bunkrandet av kläder och se till att personalen själva returnerar sina använda plagg direkt efter arbetspassets slut finns det ett par värdefulla åtgärder att ta till. Att minska klädkrediterna är en av dessa. Tidigare hade personalen ofta 15-20 plagg till godo att hämta ut – men om antalet krediter begränsas blir de anställda tvungna att lämna tillbaka plaggen oftare. Att gå från 20 till 10 krediter är ett stort steg – men på vissa sjukhus och vårdinrättningar har varje medarbetare så få som 4 stycken. För att lyckas fullt ut krävs det att textilförvaltningen verkligen är på tå, så att inga storlekar tar slut och att det alltid finns rätt typer av plagg på plats. Resultatet kan annars bli det omvända; då personalen vet att plaggen riskerar att ta slut blir de mer benägna att hamstra kläder, vilket blir en ond cirkel.

Med färre krediter kommer stora fördelar för både sjukhusen, textilleverantören och samhället i sin helhet. När det är bättre ruljans på kläderna behöver det inte tillverkas och levereras lika många plagg, vilket i sin tur minimerar miljöpåverkan. Med ett effektivare och snabbare flöde från klädutlämningen via personalen till tvätteriet och tillbaka till sjukhusen behöver det helt enkelt inte finnas lika stort antal plagg i omlopp. Ju färre textilier, desto mindre kostnader!

Klädutlämning och förvaringslösningar närmare personalen

En av de viktigaste åtgärderna för att effektivisera textilflödet är att göra det så enkelt som möjligt för personalen att hämta ut och lämna tillbaka sina kläder. Den bästa lösningen på detta är att se till att det finns returenheter direkt i eller i anslutning till omklädningsrummen, så tröskeln blir låg att lämna tillbaka plagget efter arbetspassets slut. Detta skapar ett effektivt och helt sömlöst flöde, då kläderna avregistreras och den anställda får tillbaka sina krediter direkt.

En annan eventuell lösning är att se till att det finns säckar eller burar i anslutning till omklädningsrummen, där personalen enkelt kan kasta sina använda plagg. Detta kan dock innebära att kläderna inte avregistreras förrän senare, när de fulla säckarna tas om hand. Att även minimera storleken på själva klädutlämningen är en annan åtgärd som prövas, vilket innebär mindre möjlighet till bunkring, men också ett mer frekvent behov av påfyllning.

Läs mer: Textilskåp med ultraviolett ljus har stor effekt på hygienen

Information till personalen

För att lyckas få ett effektivare flöde räcker det dock inte bara med att skapa förutsättningar som underlättar för personalen – varje person måste också förstå syftet bakom. I tider som dessa är alla självklart mycket medvetna om hygienaspekten – vilket i sig är en orsak till att många inte vill ta i sina plagg efter arbetspassets slut. Att privata kläder och arbetskläder inte bör blandas med anledning av bakteriespridning är något som kanske inte lika många faktiskt lägger värde vid, och som därmed bör kommuniceras tydligt.

Det största argumentet är kanske framförallt det som rör tillgången till storlekar och modeller – och att man genom att hamstra kläder därmed sätter sina kollegor i klistret. Om en viss storlek är helt slut, eller om det helt saknas ett viktigt förstärkningsplagg just när personen ska gå på sitt skift, så hamnar kollegan i en väldigt svår sits. Denna mänskliga aspekt är viktig att betona för att få personalen att förstå varför man exempelvis minimerar antalet krediter. Samtidigt är det viktigt att förmedla hur återlämningen bör hanteras på smidigast sätt – för när folk förstår hur hela kedjan faktiskt fungerar är det också enklare att skapa förändring bland medarbetarna.

Nyfiken på hur du kan optimera hanteringen av textilier i er verksamhet, samtidigt som ni minskar kostnader och underlättar för personalen? Läs vår guide 10 viktiga faktorer att ha koll på för att optimera er textillogistik och lär dig mer!

/ Anders Bergfeldt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *