Bättre kontroll på arbetskläder inom sjukvården minskar vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner, VRI, är en utmaning för sjukvården och innebär både ett stort lidande för patienten samt en stor kostnad för sjukvården och samhället – närmare bestämt sju miljarder kronor per år. Det enda sättet att minimera infektionsspridningen är att ta kontroll över vårdpersonalens arbetskläder och över deras beteenden.

Det är många faktorer som ligger bakom förekomsten av VRI, dock kan alla sammanfattas inom samlingsbegreppet hygien. Smitta och mer eller mindre allvarliga infektioner kan uppstå genom brister i städning, handhygien eller förekomsten av luftburna partiklar under en operation. Men även av arbetskläder som inte hanteras på ett tillräckligt kontrollerat och hygieniskt sätt.

Textilhanteringen på sjukhuset är den största hygienrisken

När den rena tvätten anländer till sjukhuset eller vårdcentralen är det svårt att kontrollera hur hygienisk hanteringen av textilierna verkligen är. Den största hygienrisken är nämligen vårdpersonalen och hur man hanterar plaggen internt.

• Vid en manuell utlämning, d.v.s. där personalen själva hämtar sina arbetskläder i ett förråd, finns ingen kontroll alls över hur många händer som plockar ibland plaggen eller hur länge den nedersta byxan faktiskt har legat där på hyllan. Efter 30 dagar är en ren arbetsbyxa inte längre klassad som hygienisk, eftersom den samlar på sig både damm och luftburna partiklar/bakterier. Saknas chipmärkning och avläsning av plagg kan de ligga i princip hur länge som helst och således utgöra en risk.
• En ytterligare vanligt förekommande risk är att användaren plockar på sig sina favoritplagg och bunkrar i sitt skåp. Detta är minst lika ohygieniskt då användaren även har med sig bakterier utifrån på sina privata kläder som stuvas in i samma skåp som de rena arbetskläderna.
• En tredje risk är att användarna inte alltid följer hygienkraven om att byta till rena kläder varje dag. Man tycker kanske inte att ett värmeplagg eller en läkarrock ser smutsig ut och använder den flera dagar i sträck.

Kontroll sätter stopp för smitta

Det enda sättet att minimera smitta är att ta kontroll, både över textilierna men även användarnas beteenden.

Det finns olika lösningar på marknaden – alltifrån öppna rumslösningar till skåpbaserade lösningar med spårbarhet ända ner på individnivå. Det gemensamma för alla typer av spårbarhetslösningar är att de ger information över hur textilierna rör sig men är olika tuffa när det gäller att kontrollera användarnas beteenden och erbjuder därmed olika nivåer på hygien.

Beroenden på hur mycket ni är beredda på att kontrollera användarnas beteende så kan en hygienisk textilhantering och ännu bättre textillogistik bidra till att minska VRI och därmed rädda liv.

/ Anna Hallberg