Förvånad man, räkningar, svinn av arbetskläder, kostnad

Vad kostar svinn av arbetskläder egentligen? 

Ekonomi

Varje år försvinner textilier och arbetskläder inom svensk sjukvård till ett värde av många miljoner kronor. Miljoner som istället skulle kunna användas till att göra nytta inom andra delar av vården. Dessutom, när dessa textilier försvinner ur systemet måste nya textilier produceras vilket också blir en kostnad – för vår miljö. Den allra största negativa miljöpåverkan från textilservice är just framtagandet av nya textilier.

Viktigt att synliggöra kostnaderna

Om du googlar på ”svinn inom vården” får du nästan enbart träff på svinn som handlar om mat. När det gäller matsvinn finns det alltså massor av aktuell statistik, artiklar och handlingsplaner för hur man ska komma tillrätta med frågan. Googlar du istället på ”svinn av textilier i vården” får du visserligen träffar, men det mesta av innehållet visar sig vara artiklar och statistik med 10 år på nacken.

Varför är det så kan man undra? Jo, den enkla anledningen är att flera landsting, regioner och kommuner idag har löst problemet genom att avtala bort svinnkostnaden i sina avtal och därmed ”osynliggjort” frågan.

Så ser det alltså ut på många håll idag. Trots att Tvätteriförbundet menar att en grundbult i ansvarsfull textilhantering är att aktivt arbeta för att minimera svinn. För att möjliggöra detta är det viktigt att kostnaden är synlig, så att det finns ett tydligt ekonomiskt incitament för att förhindra svinn.

Svinn för 10 miljoner kronor per år

Om vi tittar på Sveriges två största regioner – Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen så ser vi att det är många miljoner som det rör sig om. För rättvisans skull använder vi oss av officiella siffror som finns på nätet. Dessa visar att svinnet av kläder och textilier inom Stockholms läns landsting 2013 låg på 12% och den uppskattade årliga kostnaden för landstinget låg på 10 miljoner kronor årligen.

Den årliga kostnaden för svinn inom Västra Götalandsregionen ligger också på ca 10 miljoner SEK. Västra Götalandsregionen har genom åren drivit kampanjen ”jakten på den försvunna tvätten” där regionen bland annat redovisat hur man fått köpa hela långtradarsläp fyllda med trosor och kalsonger för att ersätta svinnet.

Kostnad i negativ miljöpåverkan

Dock bör kostnaden av svinn inte enbart räknas i kronor och ören. Alla de textilier som försvinner måste ersättas med nya. Om vi gör ett enkelt räkneexempel utifrån Stockholms läns landstings svinn 2013 rör det sig om ca 450 000 artiklar som försvinner och som måste ersättas med nya. Vi utgår ifrån den livscykelanalys som gjorts på bomull/tencel klänning av Sandra Roos, IVL 2012, för TVNO, som visar att

Vill man betala för att klimatkompensera för detta får man lägga på en ren kostnad av 300SEK/ton vilket i detta fall landar på en summa för klimatkompensation på 720 900 SEK.

Underkläder och babyartiklar försvinner mest

Siffror från Västra Götalandsregionens sjukhus visar en bild av vilka textilier som försvinner mest. I topp ligger underkläder och babyartiklar. Därefter kommer t-shirts, joggingbyxor och filtar.

Varför försvinner textilierna?

Enligt SIS försvinner textilvaror för miljontals kronor vare år inom vården och i Textilhandboken anges att textilier främst försvinner på grund av rena förbiseenden eller bristande information.

Vad kan vi göra?

Textilier som försvinner ger en onödig merkostnad. Försvunna artiklar måste ersättas, vilket även innebär ökade kostnader och högre priser. Allt svinn går inte att få bort, men med ett fokuserat arbetssätt hos både kunder och tvätteriet kan detta minimeras.

Guide: Så upphandlar du framtidens logistiksystem för arbetskläder till sjukvården

/ Anna Hallberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *